Samling för Allmänmedicinsk Forskning och Utbildning (SAFU) är en nationell samverkansgrupp med representanter från alla enheter på landets universitet där ämnet allmänmedicin ingår, Svensk förening för Allmänmedicin (SFAM) och Svenska Distriktsläkarföreningen (DLF). SAFU är en professionell samverkans- och idégrupp för erfarenhetsutbyte i forsknings och utbildningsfrågor. Kontakt finns med andra instanser engagerade i FoU-frågor, t.ex. Svenska Läkarsällskapet, Utbildnings- och forskningsdelegationen inom Sveriges Läkarförbund, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) samt andra allmänmedicinska intressenter och företrädare.
Övergripande mål för SAFU
Att utveckla en stark nationell och regional struktur för forskning och utbildning för den framtida allmänmedicinen och primärvården
Delmål för SAFU
- påskynda utvecklandet av en nationell struktur för att stimulera utvecklingen av allmänmedicinsk forskning och utbildning inom primärvården i Sverige.
- påskynda utvecklandet av universitetssjukvårdsenheter (USVE) för forskning och utbildning inom all primärvård i Sverige.
- verka för jämlika förutsättningar för forskning och utbildning inom primärvården i hela Sverige.
- verka för ökade resurser till forskning och utbildning inom primärvård.
- ökad samverkan i nationella forsknings och utbildningsfrågor mellan alla enheter på landets universitet där ämnet allmänmedicin ingår, Svensk Förening för Allmänmedicin och Svenska Distriktsläkarföreningen.
Utöver ovanstående kommer SAFU fortsättningsvis att ha en kontinuerlig bevakning av aktuella utredningar och diskussioner som berör SAFUs mål och delmål. I det ingår främst att skriva remissvar eller andra inlägg och ha kontakt med aktuella utredningar eller nationella uppdrag inom området.
Kärnan i SAFU
Universitetsrepresentanter
- Göteborgs Universitet: Ronny Gunnarsson, professor, Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, Institutionen för medicin. (Kommer från 2025-01-01 ersättas av professor Jörgen Månsson)
- Linköpings Universitet: Carl Johan Östgren, professor, Institutionen för medicin och hälsa Linköpings universitet
- Lunds Universitet: Anders Halling, professor samt Susanna Calling, lektor, Institutionen för kliniska vetenskaper Malmö, Lunds Universitet
- Karolinska Institutet: Johan Ärnlöv, professor samt Helena Salminen, docent, Sektionen för allmänmedicin och primärvård vid Institutionen NVS Karolinska Institutet
- Umeå universitet: Patrik Wennberg, Lektor, Enheten för Allmänmedicin, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
- Uppsala universitet: Mats Martinell, lektor samt Per Kristiansson, lektor, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och preventivmedicin.
- Örebro universitet: Mikael Hasselgren, universitetslektor
Distriktsläkarföreningen
- (Har för närvarande ingen representant)
Svensk Förening för Allmänmedicin
- Andreas Stomby
- Ove Andersson
Ordförande i SAFU
Ordförande roterar runt bland representanterna för respektive deltagande lärosäte. Ordförandeskapet byts varje år i samband med institutionernas nationella möte. Den institution som ordnar nationella mötet nästa gång besätter ordförandeposten. För närvarande är Johan Ärnlöv, professor, Sektionen för allmänmedicin och primärvård vid Institutionen NVS Karolinska Institutet ordförande.
SAFUs historik
Samverkansgruppen SAFU bildades för 2016 då Distriktsläkarföreningen (DLF) och Svensk Förening för Allmänmedicin (SFAM) tog fram professionens förslag för utvecklandet av svensk primärvård, Nationell primärvårdsreform – distriktsläkares förslag för en tryggad och utvecklad nationell primärvård. I förslaget poängterades att utan utbyggnad och tryggad solid struktur för forskning, utbildning och professionell utveckling blir primärvården och den kommande nära vården aldrig basen för svensk sjukvård. DLF tog då initiativet att tillsammans med SFAM och allmänmedicinska forskare driva att den allmänmedicinska forskningen får bättre förutsättningar och stärks på universitet och i primärvården. SAFU bildades för att på nationell nivå påverka för att verka för en utbyggd och tryggad utveckling för allmänmedicinsk forskning och utbildning.
SAFU har sedan successivt växt. Förutom DLF och SFAM deltar numera även representanter från alla sju universitet med forskning i allmänmedicin och primärvård samt från de större regionernas forskningsenheter.
Utvecklingsområden som tidigt identifierades var resurser och struktur. Vilken infrastruktur behöver byggas upp? Hur kan vård och universitet/akademi samverka på nationell, regional och lokal nivå? Hur ska forskningen på vårdcentralen bli en viktig kugge i ett nationellt allmänmedicinskt forskningsnätverk? Vad krävs gällande forskningstjänster och forskningskompetens på primärvårdsenheterna? Hur kan universitetssjukvårdsenheter organiseras som en del av primärvården? Vad behöver göras beträffande tilldelning av forskningsmedel? Hur kan forskningen bli en naturlig del i allmänmedicinarens yrke? Hur säkerställa forskarutbildning i alla delar av vårt land?
Samverkansgruppen identifierade tidigt behovet av att lyfta in den breda primärvårdsforskningen som grund. Tvärprofessionell forskning är en allt viktigare del för att svara på de frågor som behöver besvaras. I takt med att fler patientgrupper tas om hand av allt fler kompetenser inom primärvård måste forskningen i högre grad utgå från detta, och forskningsområdena är många. Akuta/kroniska sjukdomar och andelen multisjuka äldre ökar. Samverkan med kommuner och andra aktörer ökar. Detta är goda exempel på forskningsfält där kunskapen behöver förstärkas genom forskning som leds och görs av allmänmedicinare.
SAFU arbetar också med frågor rörande utbildning och handledning. Läkarutbildning och kunskapsutveckling kräver akademiska lärare med pedagogisk kompetens och system som är anpassade efter primärvårdens kliniska behov och organisatoriska förutsättningar .
SAFUs arbete har sedan starten 2017 byggt på ett ideellt medverkande. Det gemensamma arbetet har varit att ta fram dokument för att tydliggöra SAFUs syften och för att påverka beslutsfattare. SAFUs ”handlingsprogram för forskning inom primärvård och allmänmedicin” (2018) kom att ingå i tredje delbetänkandet av utredningen ”God och nära vård”.